STEWART FRÅN BÖRJAN
Källa : Ur boken `The Scots peerage a history of the noble families of Scotland.

STEWART LORD OF AVANDALE AND OCHILTREE
Källa : Ur boken `The Scots peerage a history of the noble families of Scotland.

HANS STUARTS SKOTSKA ANOR
Källa : Ulf Hendrik Larssons hemsida.
 

STUART (Stewart)

HANS STUART Född Skottland död 1618 Hedenlunda, Vadsbro, Södermanlands län. Kom till Hendlunda (nu Hedenlunda)  och Ekskogen i Vadsbro socken och Råckelsta socken (båda i Södermanland) samt Lida i Kvillinge socken (Östergötland) m.m. Inkom till Sverige och blev Ryttmästare i Konung Erik XIV:s sold, kom sedan i Hertig Carls av Södermanland tjänst och blev dennes Kammarjunkare 1604, sen Överste för ett av honom i Småland värvat regemente, senare Generalfältkvartermästare och Generalkrigskommissarie samt Generalsmönstrare över allt främmande krigsfolk i Sverige. Död i oktober 1618 och ligger jämte sin fru begraven i Vadsbro kyrka, där deras gravsten kan ses. Han tillbragte sin ungdom i Frankrike under studiernas idkande. Besökte sedan Tyskland och andra länder.

Begav sig senare 1565 åter till Edinburg och ämnade sig till Danzig, men fartyget varpå han var, uppbringades av Danskarna och fördes till Varberg där han såsom misstänkt ha velat begiva sig i Svensk krigstjänst, fängslades. Då Varberg med storm intogs av Svenskarna blev han förd fången till Uppsala och fråntagen en obetydlig summa penningar.
 

Benådades 1579 12 oktober tack vare bemedling från Greve Collins av Ergadle, Greve Robert Stuart av Levenax och Anders Stuart av Ochiltree, såsom huvudmän för sina ätter och ställde öppna bevis om hans adliga härkomst till Johan III och Hertig Carl.                                                                                                                                       
 

Den 14 juni 1585 fick han av den Skotska Kungen Jakob VI Stuart på pergament skrivna latinska brev, daterat a Regia Nostra Sancruciana (Holy Rood House i Edinburg), varigenom bemälde Konung på sin blodfrändes, Skotske Rikskansler Greven av Arran Jakob Stuart ansökning tillåter hans närskylde, denna  Johan Stuart och dess ättlingar att nyttja sin Skotska släkts familjevapen, dock för åtskillnads skull tillagda,  dels mitt i vapnet ett himmelsblått fält utmärkt med tre silverstjärnor och dels tre andra silverstjärnor, vilande          
på hjälmen som höjer sig ovanför, såsom det heter i brevet, vilket tillika bevittnar hans adliga härkomst.

Vid benådningen 1579 fick han av Hertig Carl några skattehemman i Södermanland, vilka han 1582 emot 1 1/4 hemman Hendelunda till kronan återlämnade samt 1610 efter återkomsten från Ryska fälttåget till svärdlig egendom under frälserätt för sig, hustru och manliga bröstarvingar 10 1/2 i Oppunda härad i Södermanland på åtskilliga ställen belägna hemman, dock att därav skulle hållas en varaktig och väl stofferad karl till häst. Gift med Brita Eriksdotter av Befallningsmannen på Örebro Erik Pedersson Soop och Anna Carlsdotter Månesköld af Seglinge. Brita dog 1622 i mars (1633 den 7 mars enl. gravstenen) i Vadsbro Kyrka.

Källa : Svenska adelns ättetavlor av Gustaf Elgenstierna.

HEDENLUNDA I VADSBRO
 

Hedenlunda bestod bara av ett mantal, som köptes av Gustaf Vasa, men på ägorna fanns ett halvt hemman Örlunda, och dessa hemman bytte Hans Stuart till sig år 1582 av Hertig Carl och 7 år senare omtalas gården som Säteri. Denne Stuart var en av de äventyrliga Skottar, som kom in in Sverige under Vasasönernas tid. Åt Hertig Carl värvade han i Skottland ett regemente, vars Överste han blev, han var vidare Generalmönsterherre över allt främmande krigsfolk i Sverige och fick sammanlagt 10 hemman av Hertig Carl med Hedenlunda som huvudgård.

En sak är karakteristisk för denna tid, Hans Stuart skaffade från Skottland ett ännu bevarat intyg om sin adliga börd. Det var nämligen nödvändigt för att han skulle kunna gifta in sig i den Svenska högadeln, vilket han gjorde genom att äkta Brita Eriksdotter Soop. Man kan se dem bägge två avbildade på en gravsten i Vadsbro kyrka. Han  rustning och hon i änkedok. Han dog 1618 och hon fyra år senare.

Hans Stuart hade två söner. Den äldste kallades Anders den yngre för att skiljas från sin farbror med samma namn. Han föddes på Hedenlunda och dog där. Han var hovman hos Kristina d.ä..Han skötte sin gård väl och ökade dess domäner, men i övrigt synes han inte ha gjort några viktigare värv. En liten skandal vidlåter hans namn. Han hade nämligen inlåtit sig i kärlekshandel med Margareta Heideman, medan hon ännu var gift med guldsmeden David Reiff i Nyköping, och fick även barn med henne, men Drottning Kristina d.y. tillät att de vigdes efter förste mannens död och barnen skulle betraktas som äkta avkomlingar. Detta Hedenlundapar har också en gravten i Vadsbro kyrka, där mannen har 16 anors vapen inhuggna i stenen, ett intressant heraldiskt dokument.

Det är under Anders d.y. tid, som Säterinamnet ändras från Henlunda till Hedenlunda. Hedenlunda gick i arv till Anders Stuarts dotter Brita Maria, men reduktionsdomstolen gjorde det omöjligt för henne att behålla gården, som därefter gick till Landshövdingen Henrik Falkenberg på Lagmansö i samma socken.

RÅCKELSTA I HELGESTA
Råckelsta var en stor by om 3 frälse och ett kronohemman, då vi möter den i 1500-talets skattehandlingar. Vill vi gå ännu längre tillbaka i tiden så finner vi mark i Roklistum (1382). Ortnamnsforskningen (CI Ståhle) förklarar namnet som stället med den lilla höjden och visst kan man i det småkuperade Sörmlandskapet finna en liten höjd att karakterisera den gamla byn med.

Något medeltida Säteri blev det inte vid Råckelsta; Vi får gå fram till 1640 innan Herremanshuset växer upp. År 1597 fick en av Hertig Carls (IX) krigare och hovmän Hans Stuart, av urgammal Skots adel, ett hemman i Råckelsta och hans son David, Kammarherre hos Drottning Kristina, lyckades sammanföra alla Råckelstas fyra hemman och på så sätt var det bäddat för ett Säteri vilket byggdes på 1670-talet vid den underbara viken av sjön Båven.

David Stuart var andra gången således gift med en dam som bar det egendomliga namnet Beata Chesnocofera dotter till Hovkanslären Nils Chesnocoferns. Dennes döttrar blev för faderns förtjänster adlade Liljeram, och det är fru Beata Liljeram som kom att äga Råckelsta efter David Stuarts död. Hon hade gift om sig med Strängnäsbiskopen
Johannes Matthiae. Som "Biskopsgård" fungerade Råckelsta således en tid. Hennes näst yngsta son Johan Robert Stuart blev formell ägare, men tillträdde först 1664 när han blev myndig.

Johan Robert Stuart blev Kammarjunkare hos Pfalz-greven Adolf Johan av Stegeborg, en broder till Carl X Gustav. Stuart hade många andra gårdar, även om han tydligen ibland bodde på Råckelsta. Minst ett av hans barn föddes där, men en rannsakan om gården 1685 visade att alla husen var i dåligt skick utom det som familjen själv bebodde.
En del av den gamla byn låg under ägarens eget bruk, men en annan del var i hälftenbruk upplåten åt en bonde.

Det väl underhållna Herremanshuset kanske var från gårdens äldsta tid, men säkert är att väsentliga omändringar gjordes under nästa ägares tid. År 1691 såldes gården och kom genom en mellanhand till en släkting till familjen Stuart, den nyadlade Överjägarmästaren i  Södermanland Carl Rosenholm.

SUNDBY I LILLA MALMA
När man far genom Malmköping mot norr kan man 700 m t.v. om vägen ganska långt ner i dalen skymta en hög gul byggnad av kvalitet. Det är Sundby. Nu för tiden verkar namnet helt omotiverat för där finns bara en liten sjöputa med sankta stränder, men alls inget sund. Hela dalen nedanför Malmköping var emellertid en gång en sjö som kallades Sundbysjön eller sedan Malmköping grundlagts, Malmköpingssjön och på så sätt förklaras namnet.

När vi möter Sundby på 1500-talet är det som ett mantal klosterhemman. Det reducerades och blev disponibelt för Vasafamiljen. Hertig Carl (IX) donerade Sundby till en Skotte Hans Stuart som gått i Erik XIV:s sold och därefter blivit Hertig Carls Kammarjunkare men slutligen också Generalmönsterherre. Hans Stuart fick gården som frälsejord,
men först när sonen David fått gården i arv någon gång på 1650-talet blev det Säteri.

David som var Kammarherre hos Drottning Kristina d.y. dog 1657 och då ärvdes Sundby av dottern Anna. Det förefaller som om fadern gjort Sundby till Säteri för att ge dottern en lämplig hemgift. Själv behövde han inget annat Säteri än det han bytt till sig för sin första makas arvegods nämligen Råckelsta i Helgesta socken. Dottern Anna
gift sig med en inflyttad Livländare Ernst Johan Lode, småningom Kommendant i Kalmar.

Källa:

FORTIFIKATION
År 1579 påträffa vi för första gången benämningen Generalkvartermästare använd. Arendt Asserij fick nämligen den 8 juli detta år beställning såsom sådan >> Öffuer alt krigzfolket >> uti Liffland >> hvarjämte Mauritz Asseri s.d. anställdes som  >>General Qvartermestres Lutinat; Den förre kvarstod i sin befattning äfven under 1580 och 1581 under det att den senare var i tjänst åtminstone till den 1 juni 1582.

Byggmästaren Peter Hertigs anställdes vid hären från 1580. År 1582 erhöll >> K.M:s tjenare >> Hans Wijnbergh Frih. Pontus förordnade daterat Reval den 12 dec., att >> han scall här efter vdj marcken blifve brukadh för ehn Öfverste Skantzmester >> och detta upprepas sedemera 1583. Under 1581 funnos dessutom 2 Skansmästare, Chasten Dregzborgh och Erich von Rickenbergh hvarjämte Jonn Katt då var >> Öffverste Qvartermestre eller Legermestre. >> Från och med den 1 maj 1581 finna vi Italienarne Bartolomeus Perato och Johannes Babtista Bresselisij anställde af Pontus De La Gardie som det vill synas i egenskap Skansmästare el. d. vid fälttrupperna, ehuru den senare åtminstone under första året dessutom hade kvar beställningen på sitt >> Byggemesteres ämbethe >>. Perato stod sedemera kvar i Svensk tjänst till 1583 om ej längre, under det att Johannes Babtista upptages i Fälträkenskaperna både 1582-84, då ett nytt beställningsbref af den 1 juni 1582 åberopas och 1591 då han erhöll betalning >> för det han drog till Narfwen. >>Vidare var Hans Suart (Stuferdt och Stuart) anställd son Öfverstekvartermästare från och med den 1 juni 1582 till och med den 30 juni 1583 samt var Lägermästare 1591;   ( >> The Tijske Juncheres besoldningh; Års besoldningh för theres Embeter; Siffridh Hindersson och Matz Erichsons Räckenskap 1591 >>). KR.A. och Arffed Eriksson var
 >> Öffverste Lägermestre och Romormestre >> för krigsfolket i Findland från och med den 11 nov 1582 till och med den 10 nov. 1583 men eljes brukades han såsom anförare för samma krigsfolk, ehuru han hade beställning som >> Vachtmestre >>

På den aflöning som under denna tid bestod Skansmästare och annat Fortifikationspersonal i fält, kunna slutligen följande uppgifter meddelas. Skansmästaren Van Burgensten och Van Arendh åtnjöts hvardera 100 dlr. Generalkvartermästare Asserij hade 400 dlr. i årslön samt därjämte besoldning på 6 hästars a 7 dlr. i månaden >> såsom andre H.M: ryttare >>, men härförutom fordrade han vagnpenningar som äfvenledes utgingo med 7 dlr. måntaligen; Generalkvartermästarelöjtnant Asserij erhöll 100 dlr. i årslön samt månadspenningar på 4 hästar a 7 dlr. men inga vagnpenningar. Öfversteskansmästare Winberg fick däremot ej mer än 50 dlr. och Skansmästare Dregzborgh och von Rickenbergh fingo hvardera 18 dlr. den 24 sept. och 29 dec., resp. den 24 sept.och den 6 dec 1581. Byggmästare i Viborg Peter Hertig fick 25 dlr. den 29 jan. 1581 sannolikt för sin tjänst i fält, och den 14 feb 1582 fick J.B. 15 dlr. utan tvifvel också för dylik tjänst. Öfverstekvartermästare Hans Stuart erhöll 108 dlr. från den 1 juli 1582 till den 30 juni 1583; och Öfverste och Rumorm. Arvid Eriksson åtnjöt 100 dlr. i årslön samt 24 dlr. årligen för hvardera af sina 8 hästar. (Uträkning på Svenske och Tyske Ryttarnes besoldning 1581-82 KR.A).

Vi öfvergå nu till Karl IX krig med Ryssland. Redan sedan länge hade detta rike hemsökts af inre oroligheter, hvilka slutligen föranledde den Svenske Konungen att hörsamma Tsar Vasilis begäran om hjälp. Dessförinnan den 22 april 1606 hade dock Ståthållaren i Narva Samuel Nilsson (till Hessle), fått Konungens befallning att, om Ryssarne byggde ett blockhus på sin sida af  Narva åmynne, slå ett dylikt på Svenska sidan men ej af trä utan befästningen skulle göras så stor att 3 a 4 fänikor ryttare och 100 hästar kunde förläggas i densamma. Denna befallning upprepades sedemera i början af följande år, men skulle skansen nu slås för att hindra Ryssarne utkräfva tull; en förståndig Skansmästare borde anskaffas och lofvade Konungen att sända Finska knektar dit att arbeta samt att se till om någon som förstode sig på skansbyggnad, kunde ditsändas från Stockholm.

I nov. 1608  Bresselisij att öfverresa till Livland för att vara Grefven af Mansfeld >> medh rådh och dådh biståndigh >> men dessutom hade Konungen lagt honom >> något synnerligt ährende opå, som han skall eweta Grefweg berätta >> Detta synnerliga ärende gällde ett försök mot Ivangorod, och skulle Grefven sända Bresselisij med Petarderarne 4 till 8 dagar i förväg åt Narva samt sedan själv följa efter, men dock stanna vid Tolsborg och där invänta underrättelser från Bresselisij., huruvida anslaget mot Ivangorod  kunde gå för sig; ansågs det ej kunna gå, borde dock Hakelverket intagas, (Hakelverk kallas den samling byggnader eller förstad, som var uppförd strax utanför befästningen) hvarefter Grefven skulle skrifva till Ståthållaren i Novgorod om gemensam aktion, då man först borde vända sig mot Ivangoro, och sedan mot Pskov, under det att Finnarn skulle gå mot Koporie. I dec. förordnades nämligen Jakob de la Gardie att med allt krigsfolk som fanns i Findland, inrycka i Ryssland där han först skulle vända sig mot Kexholm och sedan mot Nöteborg. Bresselisij ansåg nu kunna blifva >> mycket nyttigh på thet tågedt åt Rysslandh, aldenstundh han weet lägenheeten, och hafver warit medh her Ponte then tiidh befestningen togz in >>; han sändes därför till Findland att vara Jakob de la Gardie, >> meeth rådh och dådh biståndigh >>.

Bresselisij som i början af 1608 då han afsändts till Nederländerna att anskaffa 45 >> Chorisser >> och 60 >> Arkibusserer >>, kallades kvartermästare, var sålunda afsedd att göra Generalkvartermästar-tjänst hos Jakob de la Gardie, men han återvände snart till Sverige och var det antagligen då som Öfverste Hans Stuart i stället blef Generalfältkvartermästare; men ej heller Stuart stannade länge vid hären, ty redan på hösten reste han till Sverige med de sjuke och kväste af Fransyske regementen., och sedemera utnämndes han till Generalkrigskommissarie och Generalmönsterherre öfver allt främmande krigsfolk hemma i landet. Vid Jakob de la Gardies här förordnades nu Robert Myr till Öfverstekvartermästare.

Källa : Utdrag ur boken Kunglig Fortifikations Historia av Munthe -1641.

BARN :
                

1. ANDERS STUART född 1589-06-19 Hedenlunda, Vadsbro, Södermanlands län, död 1679-05-19 Hedenlunda, Vadsbro, Södermanlands län. Till Hedenlunda i  Vadsbro socken och  Fågelsund i Bettna socken samt Ek och Tumtorp, född 1589 den 19 juni på Hedenlunda. Död 1679 den 19 maj på Hedenlunda och begravd i Vadsbro kyrka där hans vapen
och gravsten, bägge med sexton anors vapen och påskrifter finns. Kammarherre hos Christina den äldre 1625 (även yngre brodern David). Han gav den 4 jan 1648 halv  frälse-hemmandet Hagetorp till Vadsbro kyrka och Guds ords tjänares boning samt förordnade 1667 den 30 nov. (Andersmässodagen) att fem tunnor säd därav årligen skulle utgå till sockens fattiga. Gift med 1652 Margareta Hansdotter Heideman som levde tills dec. 1676 och var syster till Majoren Pancras  Heideman samt änka efter Guldsmeden i Nyköping David Reiff. Han hade redan år 1627 inlåtit sig i kärlekshandel med henne, som såmedels födde honom nedanstående barn, men han lät viga sig vid henne, sedan han den 7 feb. 1652 därtill erhållit Drottning Christinas tillståndsbrev, vari även medgavs, att barnen skulle  anses för äkta och lika med andra av adel och rättighet till arv. Fick för detta sitt gifte många tvister med sina anhöriga och hans brorson Hans klandrade detsamma på Riddarhuset vid 1652 års riksdag samt gjorde fru Margareta åtskilliga ohemula beskyllningar för vilket allt Anders Stuart ville honom lagligen tilltala.
                          
Barn :
Johan Anders Stuart Till Hedenlunda och Ökna, båda i Vadsbro socken, samt Fågelsund i Bettna socken. Född 1628 i juli samt döpt den 22 i samma månad på Skedvi   i Forssa socken i Södermanland. Var först i tjänst hos Greve Johan Oxensteirna till dennes död 1657 och hemförde hans lik till Stockholm. Blev sedan Konung Carl X Gustavs Kammarherre. Dog den 5 maj 1669 på Hedenlunda och ligger jämte sin fru begravd i Vadsbro kyrka, där deras gravsten samt vapen kan ses. Honom vägrade Riddarskapet och adeln, oaktat Drottning Christinas förut omtalade legitimationsbrev, tillträde på Riddarhuset, varöver förklaring av regeringen 1664 infodrades. Han sökte och 1667 extension på berörda brev för fru och barn, vilket avslogs den 18 oktober samma år. Gift den 10 okt. 1659 på Hedenlunda med Anna Der Knop (Öknatyskan kallad) född i Hamburg, död den 6 jan 1694 dotter av Överstelöjtnanten Johan von der Knop " Hon hade i sin ungdom inkommit till Sverige hennes adelskap, som hon med Grevinnan Occa Johanna Ripperdas intyg sökt styrka, blev henne bestritt av mannens släktingar, vilka tillvällade sig fasta arvet efter hennes svärfader, men Konung Carl XI förklarade slutligen att hennes obevista härkomst icke skulle ligga hennes barn i deras adelskap och adliga rättigheter i vägen.

Brita Maria Stuart Till Ek i Frustuna socken, Södermanland, som hon sålde i början av 1670-talet och sedan köpet gått tillbaka, ånyo avhände sig dog 1689. Gifte sig första gången 1660 med Majoren Johan Lilliecrona född 1619 dog 1672. Gifte sig därefter med Kapten Magnus Jakob Rosenscrantz dog 1709.

2. DAVID STUART. Född 1595-05-18 död 1657-03-29 Hyltinge, Södermanland. Till Råckelsta i Helgesta sn. Valsund och Ramsberg båda i Hyltinge socken, Södermanlands län
samt Farsta i Ytterjärna Socken; student i Uppsala 1611; Introd 1625 under nr 86; Var 1629 Major på skeppen som kryssade utanför Danzig; Kammarherre hos Drottning Kristina; Död 29 mars 1657 (påskdagen) enl. påskriften på hans vapen i Hyltinge kyrka, där han troligen ligger begravd; Arvskifte efter honom hölls på Råckelsta s. å. 5 juli. Han åtnjöt 1611 såsom student stipendium av Regeringen; Ärvde Valsund efter sina föräldrar; Köpte och tillbytte sig för sin första frus gård Fåstorp, hela Råckelsta ocherhöll Ramsberg i testamente efter henne; Testamenterade den 1 nov 1646 Råckelsta till sin senare fru såsom morgongåva och till hennes barn samt Valsund och Ramsbertill sina barn med första giftet; Förlikte sig 5 sept. 1653 och 2 april 1655 med sin ende broder Anders i anseende till hans ofrälse gifte och avstod sitt anspråk på arv efter honom. Gift 1:o 17 mars 1622 med
Anna Kruse af Elghammar, död 1640, men arvskifte förrättades efter henne först i aug. 1652, dotter av Lagmannen Måns Sigvardsson Kruse (af Elghammar nr.43) och hans 2:o fru Anna Gylle. Gift 2:o 1641 med Beata Chesnecophera sedan Lillieram, till Agnhammar och Långbro i hennes 1:o gifte (gift 2:o 14 dec. 1559 med Biskopen i Strängnäs teol. Doktor Johannes Mattiae i hans  2:o gifte, född 1593, död 1670, vars barn blevoadlade Oljequist nr 331), död 1683 och begraven s.å. 11 mars i Riddarholmskyrkan, dotter av Hovkanslern Doktor Nikolaus Chesnecopherus (Lillieram), till Långbro, Agnhammar och Lund, och Marta Anckar nr. 108. ´Fru Beata Lillieram blev i en tvist om hennes adelskap med sin styvmåg Gustav Adilf Clodt den 11 dec 1658 av Svea Hovrätt förklarad ofrälse, men hon och hennes syster fingo sedan den 15 sept 1660 Konungens stadfästelse på deras adelskap.

Gift 1:o 17 mars 1622 Anna Kruse af Elghammar.

Barn:
Kerstin Stuart, död 1647-08-10 Klara kyrka, Stockholm. Gift 24 april med Regeringsrådet Sven Mårtensson, adlad Strussberg, nr. 342 i hans 1:o gifte.

Magnus Stuart, student i Uppsala 25 sept. 1644, men var död 1652 i Aug.

Anna Stuart, Död 1688-02-16 Östra Ljungby. Gift 13 aug 1661 i Stockholm med Överstelöjtnanten Ernst Johan Lode från Livland, nr. 173, i hans 1:o gifte, född 1637 död 1700.

Brita Stuart, död 1668-02-22 Stockholm. Död i barnsäng i Stockholm och jordfäst i Jakobs kyrka, men sedan gravsatt i Nikolaikyrkan i Reval. Gift 8 dec 1648 då Drottning Kristina höll hennes bröllop med lantmarskalken i Livland Gustaf Adolf Clodt von Jurgensburg i hans 1:o gifte, född 1621 död 1681, fader till Generallöjtnanten och Lantrådet Johan Adolf Clodt von Jurgensburg, Friherre Clodt, nr. 126.

Hans Stuart, Student i Uppsala 25 sept 1644; Levde utan tjänst. ´Han gjorde 1652 på Riddarhuset ohemula beskyllningar emot sin farbrors fru ´.

Gift 2:o 1641 med Beata Chesnecophera.

Barn:
Märta Beata Stuart, född 1642, död 1673 Jakobs kyrka, Stockholm, Till Långbro i Brännkyrka sn. (Sth) samt Ramsberg och Västergården i Erikstads sn. (Älvb); Gift 1658 i nov i Stockholm med Assessorn och Häradshövdingen Erik Pedersson Holm adlad Rosenholm nr. 586, i hans 2:o gifte född 1613 död 1672.

Johan Robert Stuart, Född 1643-03-07 Ramsberg, Hyltinge, Södermanlands län, död 1698-01-27 Ankarnäs. Till Råckelsta samt Agnhammar i Grums socken (Wärml) och Ankarnäs i Korsberga (Jönk); Löjtnant vid Livgardet 1658; Kammarjunkare hos Pfalzgreven Hertig Adolf Johan på Stegeborg 1661; Kammarherre; Gift 1:o med sin styvsyster Anna Johansdotter, adlad Oljeqvist nr 331 född 21 juni 1639 på Grönö i Björnskog socken (Wärml) dotter av Biskopen i Strängnäs Johannes Matthiae och hans 1:o hustru Catharina Nilsdotter Bohm; 2:o med Beata Gyllenanckar, död 27 dec 1733 på V. Agnhammar och begravd 9 jan i Grums kyrka, dotter av Landshövdingen Gabriel Gyllenanckar nr 47 och Maria Sparre af Rossvik nr 7.

Carl Magnus Stuart, död 1705

 3. ANNA STUART, död 1670-02-20 Stafsäter, Kimstad. Gift 1633 med sin kusin Överstelöjtnant Johan Adolf Stuart född 1603, död 1666.

4. INGEBORG STUART

5. MÄRTA STUART, Levde änka 1651 i juli. Gift med Överstelöjtnant Anton Ydron i hans andra gifte. död 1631 och således moder till Johan och Carl Didron.

 Källa : Svenska adelns ättetavlor av Gustaf Elgenstierna.

( Källa : www.stuartskasläktföreningen.se )  
Släkten kommer urprunligen från Bretagne. Släktskap finns dokumenterad flera hundra år bakåt i tiden. Den första familjen från Bretagne som kom till Skottland (1100-talet) hette Flaald. En av hans söner deltog i tredje korståget, vilket torde stämma med Andreaskorset i Stuarts vapen
 

En annan av Flaalds söner blev på grund av sina förtjänster utnämnd till steward (1292). Steward kommer från det gamla skotska ordet stigward av stig=hus, weard=vakt: steward en som sköter någons egendom. Med andra ord riks- hov- och skattmästare. Ämbetet var ärftligt inom släkten, som tog sitt namn därav.

Sex generationer gick ämbetet i arv tills den sjätte High Steward gifte sig 1315 med prinsessan Majorie Bruce, dotter till konung Robert the Bruce, som blev Robert I och var Skottlands store hjälte. Den kungliga dynastins anfader. Det var han som under skotska frihetskriget tillfogade engelsmännen ett av de största militära nederlaget någonsin i slaget vid Bannockburn 1314. Han kröntes till King of the Scots den 25 mars 1306. De skotska kungarna var king of Scots, inte king of Scotland. Skottarna ansåg nämligen att man inte kunde vara kung över själva landet, bara över dess invånare.
 

Deras son Robert II kröntes till kung 1371 och regerade till sin död 1390. Han var mycket aktiv både inom och utom den äkteskapliga sängen. Tolv barn inom äktenskapet och åtta utom, han kallas Robert the Blear-eyed (surögd).
 

Alla Stuartar härstammar från Robert II. En av hans söner blev Robert III och sedan kom fem stycken James King of Scots, James I, James II ... James V. Denne James V fick med sin andra hustru, Mary de Guise, en dotter Mary Stuart, Queen of Scots.

Robert II hade alltså fler barn. En son hette Robert Duke of Albany och earl of Fife, död 1419. Från denne Robert härstammar den svenska grenen. Hur han är släkt med Andrew Stuart 2nd lord of Avandale, död 1513, är inte helt klarlagt.

Andrew Stuart 2nd lord of Avandale's son, Andrew 3rd lord of Avandale och 1st lord of Ochiltree gift 1548 med Margaret Hamilton. Deras son John, 2nd lord of Ochiltree föddes innan de var gifta och var således oäkta och sändes i ett tidigt skede till Frankrike. Hans son, överste John Stuart, död 1564, gift med Agneta Forbes är förmodligen föräldrar till Hans (John) Stuart (död 1618) som kom till Sverige 1565.
 

Hans Stuart, som kom till Sverige 1565, var affärsman på väg till Tyskland, vilket framgår av sonen Davids undersökningar. Hans medföljde ett skepp som förliste utanför Hallandskusten. Han blev fängslad av danskarna och satt på Varbergs fästning. Halland tillhörde Danmark vid denna tid. Han blev så småningom förd till Uppsala och kom i svensk tjänst.
 

Han gifte sig med Brita Eriksdotter Soop. Detta giftermål kunde emellertid inte genomföras utan vidare ty släkten Soop var mycket misstänksamma mot  denne skotte som hamnat i svensk tjänst.

              ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

SOOP  nr 10

Gammal frälsesläkt, introd. 1625.

Ättens med full visshet kände äldsta stamfader är Knut Ulfsson. Hans på Riddarhusstamtavlan uppgivna  förfäder hava dock, med undantag av Sigge Haraldsson, kunnat identifieras med hjälp av bevarade urkunder allt ifrån Olof Haraldsson, vilken förde ättens nuvarande vapen, en kluven sköld med vänstra fältet delat av en bjälke. Namnet Soop under vilket ätten introducerades 1625, bars av ättemedlemmar redan i mitten av 1500-talet och torde hava föranletts av härstamningen genom Knut Ulfssons hustru Birgitta Haraldsdotter, från en frälsesläkt i Östergötland med detta namn, som i vapnet förde tre gäddtänder och utdog i slutet av 1400-talet. 

OLOF HARALDSSON nämnes 1384; var väpnare 1395-02-28 och skrev sig då i Latza (Lossa, nu Säbyholm) i Lossa sn (Upps.); Underlagsman i Uppland 1400 och ännu1404-02-19; död före 1411. Det vapen, som han och hans båda nedanstående söner använde, visar en kluven sköld med vänstra fältet delat. -- Gift före 1384-02-27 med Ingegerd Birgersdotter, som levde änka 1411-02-18, då hon testamenterade jord i Högby socken vid Skänninge, >>hennes rätta fäderne>>, till Vadstena kloster.

Barn :

Birger Olofsson, Häradshövding

Vadsbro kyrka, Södermanland

Under läktaren i Vadsbro kyrka finns Stuarts gravstenar, inmurade i väggen. Vid 1902 års renovering; till exempel ser vi t.h. om sakristians ingång stenen för ättens Skotske anfader Hans Stuart  död 1618 med makan Brita Eriksdotter Soop död 1622. Från början låg dessa stenar i kyrkgolvet över sina ägares gravar.

Anders Stuarts f. 1589-06-19 Hedenlunda, Vadsbro, Södermanlands län där hans vapen och gravsten , bägge med sexton anors vapen och påskrifter finns.

Bördsbrev

Sköldebrev..

Troligtvis Rustmästare Johan Gustaf Stuart f. 1773-09-02 Vårfrukyrka, Uppsala län d. 1842-09-06 Testeby, Vårfrukyrka, Uppsala län.